Tre generationer på vandring – följ med till Ormdalsslingan

Hur ström är en ström? Kan man äta korv utan ketchup? Och vilket är det vanligaste djuret på Ormdalsslingan? Häng med familjen Lund på naturskön vandring så får du (kanske) veta svaren!

Äventyr och friluftsliv – gärna i kombination – brukar stå på agendan när tre generationer Lund ska göra saker tillsammans. Nu ska de gå en av lederna på Trails of Västmanland: Ormdalsslingan. Den knappt sex kilometer långa vandringsleden bjuder på omväxlande och vacker vandring genom fantasieggande trollskogar i natursköna Baggådalen och naturreservatet Ormdalen, strax utanför Skinnskatteberg.

Ledstarten finns vid Nedre Borgfors, alldeles vid Hedströmmen vars härligt brusande vatten genast höjer stämningen och ger upphov till en del frågor. Varför flodpärlmusslan är fridlyst lyckas man läsa sig till, och efter en stunds diskussion enas familjen om att frågan om huruvida en ström alltid är ström är mer filosofisk och därför saknar ett säkert svar.

Intressant natur- och kulturhistoria

Med tjejerna i täten ger sig sällskapet iväg längs stigen som är ordentligt skyltad med gula markeringar – ingen risk att tappa bort sig! Efter en stund är de inne i orörd skog bland flacka mossar, slingrande bäckar och mossklädda bergssidor. Ibland blir det trångt längs den bitvis kuperade stigen, men med trappor, broar och spänger tar sig sällskapet tryggt över de lite brantare och blötare partierna.

Familjen Lund är ett rutinerat vandrargäng som gärna kryddar sina vandringar med något extra. Matsäck är ett måste, det håller energi och humör uppe. Och tjejerna som jobbat med miljö och hållbarhet i skolan har den här gången utrustat sig med sig påsar för plogging, skräpsamling. Farmor Carina menar att skyltarna om natur- och kulturhistoria ger Ormdalsslingan en spännande guldkant, medan barnbarnet Alicia misstänker att läsningen beror på att farmor behöver stanna och vila.

– Vandring ska inte bli för jobbig, så visst är det skönt med små pauser. Men framför allt tycker jag att det är intressant att få läsa om allt från inlandsisen och järnframställning till hur många familjer som bodde i den gamla arbetarbostadslängan vi gick förbi vid Skommarbo, säger Carina.

Efterlängtad fikapaus vid Ormputten

Efter en timmes vandring är sällskapet framme vid den lilla skogstjärnen Ormputten. Dags för efterlängtad rast! Vid Ormputten finns både vindskydd och eldstad, och snart sparkar elden inbjudande. Hög tid att grilla korv och njuta av matsäck, fågelkvitter och den ljuva stillhet som bara infinner sig mitt i en stor skog.

Den lugna stämningen får ett abrupt slut när det uppdagas att ketchupen glömts hemma, men efter att ha satt tjejernas smaklökar på prov med senap på korven kan vandringen fortsätta. Den ena myrstacken större än den andra passeras, och man enas om att Ormdalsslingan, namnet till trots, huserar oerhört många fler myror än ormar. När sällskapet når Hedströmmen igen upptäcker man ytterligare ett djur som verkar trivas här. Det stora trädet där bävern varit framme och gnagt är riktigt häftig! Till tonerna av den brusande strömmen går man så den sista, vackra delen av Ormdalsslingan. Tillbaka på parkeringen är alla lite trötta, men mycket nöjda med dagens utflykt.

– Vi har haft jätteroligt, fastän vi hade hellre ätit ketchup än senap. Det var häftigt med alla backar och trappor och broar och ställen där det var lite trångt och svårt. Fast ploggingen gick inte så bra, det fanns nästan inget skräp alls, bara vårt eget efter fikat. Men det är ju bara bra för miljön, säger Alicia.

Inspiration